vardagslivetmittilivet.blogg.se

Idag har vi äntligen påbörjat rödfärgningen av uthuset far och jag. Och när vi kört ett tag så blev det ofrivillig paus när regnet kom, förhoppningsvis är det bara en skur som drar förbi så vi kan jobba vidare igen. Mamma har bakat ljuvligt god citronkaka och så virkar hon en jättefin duk till mig. ❤️

 

Som jag skrev igår så städade jag bloggen och tog bort bilder och en del kommentarer. Jag blir förundrad ibland över hur en del människor tänker. Om man inte gillar det jag skriver så borde det ju vara enklast att sluta istället för att skriva elaka saker. Det är så mycket lättare om vi istället skulle vara mer snäll och ödmjukt inställd till våra medmänniskor. Vi är alla olika och har olika bagage som gör att vi är dem vi är. Jag är inte ute efter att vika ut mig, få ligga eller hitta en man med mina bilder. Men visst blir jag smickrad över att få fin respons. Och om en man eller kvinna använder mina foton så är det väl inget fel med det. Alla vet hur man gör, men ändå är det ingen som gör det....lite som en skvallertidning - alla vet som står i dem, nen ingen erkänner att de läser dem. Mina foton är en del av min konst och mitt sätt att använda foto som metod. Jag är ingen bekräftelsekåt bimbo, och det är inget fel att vara bimbo heller. 

 

Skulle jag lägga ut mina foton på växter, älvar, trädgårdsbestyr och djur skulle det förmodligen också ifrågasättas - så hur ska jag göra för att vara perfekt? Svaret är enkelt, det finns inget perfekt och ingen är perfekt. Jag har brottats och brottas ännu med psykisk ohälsa som har utvecklats över lång tid av olika skäl. Nu när jag nått medelåldern har jag börjat acceptera livet och den lille djäuvlen som stökar och bökar i sinnet. Fotokonsten, måleriet och designen är ett sätt för mig att ge utlopp för mina tankar och känslor. Och gillar man inte det så lägg inte tid på att läsa och följa mig i sociala medier. Men bespara er de elaka kommentarerna, det leder sällan till någonting bra. 

 

Avslutar med dagens bilder...