Nu är allt slängt och bortstädat. Jag trodde det skulle göra ont på riktigt, men det gör inte det. Kanske kommer det senare eller så är det såhär och inte mer med det.
Det är ju som en blomma som inte får vatten och näring och till sist dör den. Så är det med känslor också. Utan vatten och näring så dör dem, och det känns oförskämt bra...än så länge.
Allt för nu!