Om Hundra omistliga ting

Det är titeln på en feelgood bok skriven av Lucy Dillon, Hundra omistliga ting. Det handlar om Gina Bellamy som är nyskild och överlevare av en dödlig sjukdom. Hon bestämmer sig för att starta om sitt liv, slänga allt utom just Hundra omistliga ting. Av allt hon äger skulle hon endast behålla Hundra omistliga ting. 
 
När jag läste boken tänkte jag mest på att det var en som alltid välskriven bok av Lucy Dillon. Handlingen bestod av tro, hopp och kärlek och kärlek blev det till slut. Vad jag inte kunde föreställa mig när jag läste var att jag också skulle starta om mitt liv. Men jag fick inte chansen att välja ut Hundra omistliga ting, för hela mitt hem brann upp i samband med den stora husbranden i Ånge i november 2021. Det enda jag kunde ta rätt på var mina sommarhjul till bilen, min cykel och en låda med blomkrukor som stod i källarförrådet. 
 
I efterhand med allt som varit efter branden och med alla turer med försäkringsbolaget har jag funderat på boken emellanåt. Om jag skulle välja ut Hundra omistliga ting idag, vilka skulle det bli? Jag har med hjälp av min familj, släkt och vänner fått ihop ett bohag igen och bor i ett eget köpt hus. Men vilka Hundra omistliga ting skulle jag välja ut? Det är en spännande tanke på något vis. Kanske ska jag göra som Gina Bellamy och sätta mig ner och göra en lista på mina Hundra omistliga ting......Kan vara en bild av gräs
I nuläget är det här två av mina Hundra omistliga ting, mitt hus och min bil. 
 
Allt för nu! 

Ljus till jul

Alldeles nyss läste jag ett inlägg från en julhjälp någonstans i landet. Såklart vet jag var, men det får bli hemligt så länge. En pensionerad ensam kvinna sökte hjälp med att köpa julmat och ljus till jul. 
Vad har vi fått för samhälle, när våra samhällsbyggare på ålderns höst har en pension som inte på långa vägar kan ge livskvalité i vardagen? När en sådan självklar sak som ljus till jul blir en ekonomisk fråga, och när oron för att inte kunna köpa julmat läggs på det. Och att dessutom vara ensam i livet. 
 
Det här ljuset ( se bilden längre ner) brinner för dig du modiga kvinna som sökt hjälp till vardagen i jul. Och givetvis kommer jag att se till att du kan handla både ljus och julmat. Så fort jag fått dina kontaktuppgifter kommer ett paket med bidrag till julmat och ljus lämna min kommun och landa hos dig. Tillsammans är vi starka och då kan vi lysa som allra bäst. 
 
 
 
Allt för nu! 

Om alltings början och cirkelns slut

Idag har det varit en känslosam dag, beskedet om Lasse Berghagens bortgång berörde mig personligen på något vis, fastän jag inte kände honom. Men hans texter har alltid speglat livet och dess förgänglighet. Livet är en gåva bestående av lånad tid. 
 
Lasse Berghagens bortgång för mig också till tanken på min egen familj. Jag har föräldrar i samma ålder, mamma är 79 år och pappa är 74 år. Det är ev ynnest och lycka att ha dem båda. Men också en påminnelse om att de inte alltid kommer finnas. Traditioner, upplevelser och tid tillsammans kommer en dag att vara bara minnen. 
 
Livet är en gåva, en gåva på lånad tid. Jag ska göra ett ingrepp nästa vecka och få efterföljande behandling. Och samtidigt väntar jag på ytterligare ett svar från en annan undersökning. Jag tror att det ska gå bra, det låter så från proffsen. Men in case of...så har jag hämtat ett vitt arkiv på Fonus. Livet är en gåva, en gåva på lånad tid. 
 
Här och Nu ikväll.
 
Mössa, vantar och reflexväst på, tidigare ikväll på löparpasset. 
 
Björnfamiljen min hemma i Dalarna, nu står vi tillsammans på möbeln i min hall.
 
Allt för nu!