Idag har det varit en känslosam dag, beskedet om Lasse Berghagens bortgång berörde mig personligen på något vis, fastän jag inte kände honom. Men hans texter har alltid speglat livet och dess förgänglighet. Livet är en gåva bestående av lånad tid.
Lasse Berghagens bortgång för mig också till tanken på min egen familj. Jag har föräldrar i samma ålder, mamma är 79 år och pappa är 74 år. Det är ev ynnest och lycka att ha dem båda. Men också en påminnelse om att de inte alltid kommer finnas. Traditioner, upplevelser och tid tillsammans kommer en dag att vara bara minnen.
Livet är en gåva, en gåva på lånad tid. Jag ska göra ett ingrepp nästa vecka och få efterföljande behandling. Och samtidigt väntar jag på ytterligare ett svar från en annan undersökning. Jag tror att det ska gå bra, det låter så från proffsen. Men in case of...så har jag hämtat ett vitt arkiv på Fonus. Livet är en gåva, en gåva på lånad tid.
Här och Nu ikväll.
Mössa, vantar och reflexväst på, tidigare ikväll på löparpasset.
Björnfamiljen min hemma i Dalarna, nu står vi tillsammans på möbeln i min hall.
Allt för nu!